Med anledning av Dagens Nyheters huvudledare 2009-12-13, som jag kommenterade kortfattat i min förra blog-post, så skickade jag samma dag (söndag) nedanstående frågor till Dagens Nyheters ledarredaktion. Jag har till dags dato 2009-12-16 inte fått något svar.
Till Dagens Nyheters ledarredaktion,
DN lanserar en intressant utvecklingsteori i dagens huvudledare: “Hur kan vi kräva att andra länder ska hoppa över de utvecklingsstadier som alla andra moderna länder gått igenom?”
Jag undrar: Vilka är dessa utvecklingsstadier? Och vilken teori om historia (och moral) ligger bakom DN:s tänkande?
Om vi ska ta ett exempel. Vi kanske ska betrakta Tyskland 1932-1945 som ett utvecklingsstadium. Vem vet, judeutrotning kanske var ett nödvändigt steg för Tysklands väg mot modernitet. Men DN kanske har kunskap om vilka utvecklingsstadier som är naturliga eller inte för Tyskland? Och kanske DN kanske kan förklara varför inte även andra länder måste gå igenom detta stadium?
Eller ett annat exempel ur mängden: Kampuchea under Pol Pot. Utvecklingsland, och de röda khmererna hade ju en utvecklingsstrategi. Varför ska vi anse oss kunna ha åsikter om det? Eller konflikten i forna Jugoslavien. Säkert ett utvecklingsstadium, så folkmord är väl inget att orda om.
Låt oss ta ett enda fall närmare vår tid: Isaak Dawit. Han befinner sig i ett land som utvecklas. Inte kan väl vi svenskar vara så förmätna att vi tycker Eritrea ska hoppa över sitt nuvarande stadium med förtryck av pressfrihet, mm. Det är ju förmodligen naturligt, Sverige har ju också förtryckt pressfriheten?
Och menar DN att det räcker med “rätten till liv” som mänsklig rättighet? Tja, då är det väl OK att spärra in journalister på livstid. Kriminalisering av homosexualitet tycker DN är OK, så varför inte av journalistik? Med det förstås, en journalist med svensk bakgrund är kanske mer intressant än några stackars bögar i mörkaste Afrika.
DN skriver att “liberala svenskar kan tycka vad som helst, men frågan är – kan inte ugandierna också det?” Detta är moralrelativism i all sin nakenhet. Tycker DN att det räcker med ett politiskt beslut av en (förmodad) majoritet för att rättfärdiga förtryck? Jag har för mig att DN uttalade sig kritiskt om schweizarnas beslut om minaretförbud. Varför i all världen ska vi protestera mot det, menar DN? Vi “liberala svenskar” kan ju tycka vad som helst, men det kan ju schweizarna också. Varför gnöla över det? Det kanske är ett utvecklingsstadium?
DN har en del att förklara, eller ännu hellre ta tillbaka. Ni påstår er vara liberala. Kanske är det dags att tänka igenom vad det egentligen betyder. Jag har läst DN i mer än 30 år, och jag tror det här är första gången ni har publicerat en ledare med ett uppenbart antiliberalt resonemang. Artikelns resonemang om biståndspolitiken blir i det perspektivet helt oviktigt. När artikeln bygger på ett resonemang som kan användas för att rättfärdiga exakt vad som helst, då blir allt annat irrelevant.
Snacket om “utvecklingsstadier” är ett klassiskt antiliberalt argument, flitigt använt av såväl rasister, fascister som kommunister. Vet DN det?
Hälsningar,
Per Kraulis
Etiketter antiliberalism, homosexualitet, liberalism
