Grundkurs i ateism, del 4: Påven

Marcus Birro är arg i Expressen 13 feb 2013 för att många brister i respekt för den katolska kyrkan. Han utmanar kritikerna:

Till sist vill jag rekommendera boken ”Världens ljus”. Det är en intervjubok med påven. När ni läser den framträder en helt annan människa än den elaka despot som tröskelverket svensk media med perverterad iver i alla dessa år skyfflat fram.
Orkar ni förändra er syn på den katolska kyrkan? Orkar ni utmana er själva? Läs i så fall den boken. Skapa er en egen bild.
DET, om något, vore upplyst, modigt och progressivt.

Som ateist, och bristande i respekt för påven (ja, jag erkänner), så antog jag utmaningen. Bokförlaget Catholica säljer den svenska översättningen av påven Benedictus XVI:s bok, och ger oss chansen att ladda ner ett kapitel gratis. Sagt och gjort.

Kapitlet som förlaget gör tillgängligt heter ”Relativismens diktatur”. Det handlar om en ofta återkommande anklagelse från religiöst håll:

[…] lögnen är modernitetens bestämmande faktor. I den falska verkligheten med den falska sanningen – eller över huvud taget frånvaron av sanning – blir till slut ingenting mer viktigt. Det finns ingen sanning, det finns ingen fast ståndpunkt.

Inte helt oväntat visar sig denna hotade sanning vara den katolska tron. Inget annat. Och exemplet på ateismens och sekularismens hemska inflytande i dagens samhälle är att:

[…] för den negativa toleransens skull inte får finnas något kors i offentliga byggnader. I och med detta ser vi att toleransen har blivit upphävd. Det innebär ju att religionen, den kristna tron, inte mer får uttrycka sig på ett synligt sätt.

Vad ”negativ tolerans” skulle vara förklaras inte. Det är bara ett retoriskt grepp: ordet tolerans är alltför positivt laddat, så det måste modifieras med ”negativ”.

Vidare säger påven om förbudet mot krucifix i offentliga byggnader:

Varför måste det förbjudas? Om korset skulle uttrycka något som var obegripligt och främmande för andra skulle det ändå vara anmärkningsvärt. Men korset förkunnar att Gud själv är en som lider, att han älskar oss genom lidandet, att han älskar oss. Det är en utsaga som inte angriper någon.

Och här blir jag bekymrad. Är detta argument det bästa den katolska kyrkan kan åstadkomma? Symbolen för den katolska kyrkan skulle alltså inte angripa någon? Kyrkan har alltså aldrig angripit någon, som exempelvis kvinnor som vill ha makt över sina egna kroppar, eller homosexuella som vill leva som vilka människor som helst? Skärpning! Sluta hyckla!

Påven Benedictus XVI omtalas ofta som en intellektuellt skarp person, någon som har ordning på tänkandet. Och så serverar han oss på fullt allvar detta trams? Det är ju för pinsamt dåligt.

Birro hade rätt. Jag tror inte längre att påven är en elak despot. Han är en undermålig tänkare som inte känner igen ett non sequitur om han så snubblar på det.

En reaktion på ”Grundkurs i ateism, del 4: Påven

  1. Pingback: Grundkurs i ateism, del 5: Autism? « Civilisation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s