Orionteaterns föreställning "Hjälp sökes" är med rätta bejublad. Kristina Lugns text är en variant på temat "Bonde söker fru". Två bondebröder söker hjälp till gården för att få en ändring i sina tröstlösa liv, och hjälpen i form av en stum kvinna och hennes dotter, hennes tolk, uppenbarar sig och vänder på tillvaron.
Det är en mycket annorlunda teater där musikalen med musik av Björn & Benny möter cirkusen i form av ett antal husdjur som utför enkla men underbara dressyrnummer. Inte trodde jag det kunde vara så spännande att se två jättestora kor i sakta mak röra sig i cirkel runt manegen.
Skådespelarna (Johan Ulveson, Sofia Pekkari, Magnus Roosmann och Suzanne Berdino samt två kor, två grisar, en get, en häst, tre hundar och fyra gäss) lyckas mot alla odds hålla samman det hela, kanske för att Lugns text ger utrymme för hela registret från det tunga, närmast filosofiska, till det uppsluppna, komiska. Ofta får de djupa tankarna en kick av en avslutande dråplighet:
Hur kan du sova, du som är så vacker?
Jag tar en Stilnoct!
Trots att den sökta hjälpen lämnar bondebröderna till slut, så finns ändå ett trösterikt minne kvar. Vemodet finns där, men livet är ändå ljusare. Tillvaron i Lugns ögon må vara mörk, men det finns också ljusa stunder och minnen.
Och det hela blev inte sämre av att en tupp på slutet, under applåderna, tyckte det var dags att attackera Ulvesons knallröda byxben.