Sluta med tyckokratin!

SVT rapporterade 26 jan 2014 att ”Bara 2 av 100 helt trygga med att åldras”. SVT har alltså låtit Sifo ställa några frågor till ”svenska folket” (ca 1000 personer) om åldringsvård. Detta är ett klockrent exempel på vad jag kallar tyckokrati. Fokus läggs på vad folk tycker, inte på hur verkligheten ser ut.
Fortsätt läsa ”Sluta med tyckokratin!”

Harding och Gerhaher: Gustav Mahler

I Berwaldhallen 24 jan 2014 sjöng Christian Gerhaher, baryton, Gustav Mahlers Lieder eines Fahrenden Gesellen, med Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Daniel Harding. Gerhaher har en mycket vacker röst med en underbart ljus klang. Men kvällens framförande var ingen fullträff.
Fortsätt läsa ”Harding och Gerhaher: Gustav Mahler”

Birgitta Ohlsson: Välfärden i fokus, äntligen

Birgitta Ohlsson skriver i Dagens Nyheter 23 jan 2014 om ”att kvinnor i Europa utbildar sig och sedan stannar hemma är värre är brain drain.” Att kvinnor förvärvsarbetar till så låg grad i stora delar av Europa innebär välfärdsförluster för dem själva och samhället.

Ohlssons artikel är bra av flera skäl. Dels därför att hon helt enkelt har rätt, men dels också därför att Ohlsson därmed uppmärksammar ett fält av politiken som hon annars inte har haft en stark profil inom: Frågan om ekonomisk förändring och välfärdens framtid.
Fortsätt läsa ”Birgitta Ohlsson: Välfärden i fokus, äntligen”

Genteknikens välsignelser, del 2: Bot för sjukdomar

Sedan genteknikens första dagar har det funnits förhoppningar om att använda den för att bota sjukdomar. Den typ av fall som man tidigt insåg skulle lämpa sig bra är sådana genetiskt betingade sjukdomar som kommer sig av att patienten endast har en skadad variant av en viss gen, eller helt saknar den. Bristen på en fungerande variant av en gen orsakar någon typ av syndrom, som ofta är antingen kroniska eller som successivt förvärras.

Om man på något sätt kan tillföra en den oskadade genvarianten, så skulle man i princip kunna häva eller åtminstone hejda sjukdomsförloppet. Genterapi kallas detta.
Fortsätt läsa ”Genteknikens välsignelser, del 2: Bot för sjukdomar”

Goerne och Andsnes i Konserthuset: Mahler och Sjostakovitj

Matthias Goerne, tysk baryton, sjöng sånger av Mahler och Sjostakovitj till ackompanjemang av den norske pianisten Leif Ove Andsnes. Kombinationen av tonsättare visade sig vara spännande och programmet var mycket väl genomtänkt. Konserten gavs i Grünewaldsalen i Konserthuset 17 jan 2014.

Jag har tidigare inte hört de sånger baserade på Michelangelo Buonarottis dikter som Sjostakovitj skrev året före sin död 1975. En oväntad klarhet och pregnans hos en kompositör som annars gärna drar på för fulla muggar. Klart lyssningsvärda, framförallt sångerna ”Separation” och ”Död”.

Men den musikaliska intensiteten skruvades upp ett snäpp i Mahler-sångerna, som var ett urval från Kindertotenlieder, Des Knaben Wunderhorn, och Rückert-Lieder. I framförallt den första delen av konserten musicerade Goerne och Andsnes med klarhet och precision. I den andra blev det mer muskulöst, där framförallt Revelge framstod som ett flöde av underbar musikalisk energi. Denna förfärliga historia om en döende trumslagarsoldat som kommer tillbaka med sina kamraters benrangel blev en uppvisning i kraftfull skönhet från Goernes sida, och en säkerhet i den musikaliska linjen från Andsnes sida som imponerade stort.

Dietrich Fischer-Dieskaus inspelning är vanligen referensen för denna sång, men jag undrar om inte Goerne och Andsnes har trumf på hand. Synd att denna konserten inte spelades in.

Grundkurs i ateism, del 11: Jeffrey Taylers 15 punkter

Jeffrey Tayler tycker det är dags att ateister skärper sitt förhållningssätt till religion och religiösa utmaningar. I tidskriften Salon 11 jan 2014 anger han 15 olika punkter för hur man ska kontra religiösa påståenden och angrepp.

Ett par exempel:

2. “Religion is a personal matter. It’s not polite to bring it up.”

No, religion is fundamentally collective, and since time immemorial has served societies in fostering union, but also in inciting xenophobia and violence […]

11. “You have no right to criticize my religious beliefs.”

Wrong. Such a declaration aims to suppress free speech and dialogue about a matter influential in almost every aspect of our societies. […]

En mycket instruktiv artikel som måste läsas.

Håkan Boström om modernitetens kris

Håkan Boström skriver på Dagens Nyheters ledarsida 9 jan 2014 om moderniteten och krisen i politiken. Hans resonemang är intressant, men det avslutas mycket illa.

Boström skriver att på 1960-talet uppnåddes ett ”slags zenit för tron på politikens, förnuftets och därmed förändringens möjligheter”, medan dagens mer fragmentariska världsbild paradoxalt nog har lett till mer grupptänkande och känslomässig positionering. Detta trots att de reella framstegen jämfört med 1960-talet är stora och genomgripande. Vi har genomgått kriser för både plantänkandet och för den rena marknadsekonomin, men inget tydligt alternativ har etablerat sig.
Fortsätt läsa ”Håkan Boström om modernitetens kris”

Insändare i DN om oviktig forskning

En insändare i Dagens Nyheter 21 december 2013 löd sålunda:

Är röda djurnosar värd forskning?

Det är ofta jag tror att det är 1 april året om och att någon försöker skoja med mig i nyhetsflödet.

Nu senast (17/12) var nyheten att ”blodflöde i nosen håller Rudolf röd”. Ett forskarteam i Lund har filmat den lysande mulen med värmekamera och undrar varför inte hundars nosar är anpassade på samma sätt. De har bestämt sig för att starta en nosgrupp vid Lunds universitet, som ska undersöka flera däggdjurs nosar…

En stillsam fråga, finns det verkligen inget viktigare och mer angeläget ämne att kasta sig över i forskningens tjänst?

Ingela Douhan, Kista

På vilket jag skrev ett svar som publicerades 27 dec 2013 med rubriken ”Fånig forskning kan vara viktig”. Här är texten:

Ingela Douhan undrar om det inte finns viktigare forskning än att titta på blodflödet i däggdjurs nosar. Men det är inte alltid så lätt att veta vad som är viktigt eller inte. För hundra år sedan forskade Thomas Hunt Morgan på den obetydliga bananflugan. Komplett ointressant kan man tycka. Men det lade grunden för dagens genetik, och förståelsen av en mängd sjukdomar som t.ex. cancer.

Om vi begriper bättre hur blodflödet i djurnosar fungerar kanske vi kan hitta nya sätt att lindra de problem med blodflödet som t.ex. diabetiker ofta har. Bara om man forskar får man veta.

Per Kraulis, Stockholms universitet

Förklaring: Detta blogginlägg är försenat eftersom jag har varit bortrest. Men jag ville i alla fall dokumentera insändarna, eftersom de inte tycks finnas tillgängliga på webben.

Tack till Olle Järnefors för PDF:en av den aktuella sidan i Dagens Nyheter.