Göran Greider: Den solidariska genen

Göran Greider polemiserar i boken ”Den solidariska genen” mot teorin om den själviska genen, och diskuterar forskningsrön som han hävdar stödjer idén om den solidariska genen. Att läsa hans bok är litet som att lyssna på ett vackert musikstycke där orkestern envisas med att titt som tätt spela fel och falskt.

Greider har ett tydligt budskap: Människan är i grunden solidarisk, och de som påstår att vi är egoister, att evolutionen gynnar egoism, eller att samhället måste inrättas för egoister, har fel. Det uråldriga jägarsamhället var jämlikt. Hierarkier och elände kom med jordbrukarsamhället, som sedermera utvecklades till kapitalism. Ett socialistiskt samhälle är möjligt, och det vore i bättre samklang med människans inre väsen. Ungefär så ser Greiders resonemang ut. Och ganska mycket av detta är fel.

Låt mig först be om ursäkt: Det här inlägget är ovanligt långt. Det beror på att det finns mycket i Greiders bok att kommentera.

Fortsätt läsa ”Göran Greider: Den solidariska genen”

Craig Venter: Life at the Speed of Light

Craig Venter, en av de främsta bakom kartläggningen av människans hela arvsmassa (”genom”), har skrivit boken ”Life at the Speed of Light”. Den handlar om Venters senaste projekt, att frambringa en syntetisk livsform.

Bokens titel syftar på idén att DNA-koden för nytt liv i framtiden skulle kunna skickas med radiovågor (alltså ljusets hastighet) till maskiner på månen eller Mars, som med den informationen skulle kunna tillverka levande organismer på beställning från jorden. Ett fantasieggande scenario förvisso, men kanske inte helt förankrat i vare sig verklighet eller behov.
Fortsätt läsa ”Craig Venter: Life at the Speed of Light”

Rickard III på Dramaten: Den pansrade lögnen och Putins öde

Jonas Karlsson spelar huvudrollen i Shakespeares Rickard III på Dramaten. Han gör en slipprigt självsäker manipulatör. Han bär pjäsen, som är återhållet iscensatt, med goda stödjande insatser från övriga skådespelare, däribland Björn Granath som Buckingham, Rickards nyttige idiot till politruk.

Marinerade som vi är av berättelsen om de cyniskt manipulerande politikerna, så har pjäsen inte så många överraskningar att bjuda på. Vi kan det alltför väl. Men formuleringarna sprakar: den ”pansrade lögnen”, som vi har sett mycket av de senaste dagarna.

Den aspekt i storyn som får mig att haja till är de två scener där Rickard försöker lirka med en hatiskt inställd kvinna, och genom allehanda skruvade argument försöka inbilla henne att han älskar henne, eller åtminstone få henne att tvivla på sitt eget hat.

Den stora, sakta roterande plattformen sätter tonen i sceneriet. Kanske kan den symbolisera det obevekliga maskineriets gång? Färden mot det logiska slutet.

Det är moralismen i berättelsen som gör att den håller. Rickard får mardrömmar, och han går ett eländigt slut till mötes. ”En häst, en häst, ett kungarike för en häst!” I denna uppsättning yttrat som ynkligt stön.

Så vill vi att varje ond ledare, politiker eller kung, ska sluta. Hitler brändes till aska i en bombkrater i ett sönderfallande Berlin, Mussolinis lik hängdes upp och ner i en lyktstolpe. Kanske räcker det idag med att de får tyna bort i exil, eller i fängelse efter rättegång i Haag. Vilka förbannelser vill vi idag skicka på dagens förtryckare som Kim Jong-un, Robert Mugabe eller Vladimir Putin?

Debatt om Per Svenssons bok: Elefanten som inte fanns i rummet

Den debatt som Liberal Debatt anordnade i Stockholm 18 mars 2014 om Per Svenssons nyutkomna bok tydliggjorde alltför väl dess stora brist: Att inget stort aktuellt samhällsproblem diskuteras i den.

De som deltog i debatten (PJ Anders Linder, Susanne Birgersson, Mattias Svensson, Irene Wennemo och Per Svensson själv) håller förmodligen inte med mig. Ämnet som diskuterades mest var integritetsfrågorna, alltså att Google, Facebook, FRA, NSA, etc samlar på sig en massa personlig information som kan användas för att kartlägga människors liv. Per Svensson, och de övriga, tyckte tämligen samstämmigt att detta var ett stort problem, och att skarp maktkritik krävs från liberalt håll.

Låt mig svära i kyrkan: Integritetsfrågan är inte ett stort problem. Den som hävdar att den är det pratar mycket om ”hot”. Alltså att dessa data skulle användas i illvilligt syfte, om samhällsklimatet ändrades. Ja, just det: ”om”.
Fortsätt läsa ”Debatt om Per Svenssons bok: Elefanten som inte fanns i rummet”

Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel.

Per Svensson, journalist och tidigare kulturchef på Expressen, har författat en hybrid mellan en stridsskrift och en idéhistorisk betraktelse. Han granskar och bemöter liberalismens kritiker, samtidigt som han vill formulera liberalismens uppgift. Boken publicerades nyligen av Liberal Debatt. Den är intressant och läsvärd, men den blottlägger också, enligt min mening, en svaghet hos dagens liberalism.

Svensson skrift har redan kommenterats två gånger (!) på Dagens Nyheters ledarsida: Johannes Åman (20 feb 2014) och Susanna Birgersson (16 mars 2014) diskuterar främst Svenssons granskning av antiliberalismen. Låt mig därför här fokusera på det andra av Svenssons teman: Vad är liberalism, och vad har den för uppgift?
Fortsätt läsa ”Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel.”

Måste läsas: Neanderthal Man av Svante Pääbo

Svante Pääbo har i dagarna utkommit med boken Neanderthal Man: In Search of Lost Genomes om sina banbrytande metoder för att få fram information om generna i urtida djur och människor från fossila ben. Hans fokus är människans förhistoria. Det är en av de bästa böcker om forskning jag har läst på länge.

Pääbo berättar bland annat om sin upptäckt av en tidigare okänd typ av människa, Denisova-människan, som levde till för kanske 30-40 tusen år sedan, parallellt med den tidigare från fossila ben kända Neanderthal-människan. Utan gentekniken hade det förmodligen varit omöjligt att särskilja Denisova-människan. Vår kunskap om människans fascinerande förhistoria har utökats ofantligt av Pääbos insatser.
Fortsätt läsa ”Måste läsas: Neanderthal Man av Svante Pääbo”