Nej, fri invandring är ingen mänsklig rättighet

Lena Andersson hävdar att den jobbiga diskussionen om invandring egentligen är helt onödig (Dagens Nyheter 19 sept 2014):

Val ger ångest, förklarade existentialisterna och den svenska debatten om invandring och integration är ett exempel på det. Vi skulle dock inte behöva ha ångest, ty besluten om människors sökande efter en plats att skapa ett liv på borde inte vara vårt.

Hon menar alltså att fri invandring bör gälla. Hur argumenterar hon för denna ståndpunkt?

Våra subjektiva bedömningar är relativt ointressanta i frågan eftersom den universella naturrättens principer är objektiva. De avgörs inte av hur det känns och bara i mindre grad av hur det blir. De är få och minimalistiska, men orubbliga – eller borde vara det.

S+FP+C? Nej, fokusera på det politiska projektet!

Valet 2014 är över och det plockas bland spillrorna. Bör FP och C ”ta ansvar”, som det heter, och bilda regering med S?

Som Maud Olofsson påpekade i en underhållande debatt med Björn Rosengren i SVT Aktuellt tisdag 16 september, så är frasen ”ta ansvar” i själva verket socialdemokratisk kod för att FP och C ska agera stödhjul åt en socialdemokratisk regeringsmaskin. Så entusiasmen inom FP och C är av rimliga skäl ganska måttlig.

Förvisso finns det inom bägge partierna de som ser positivt på idén. Det har det gjort så länge jag kan minnas. Beröringspunkter och gemensamma ståndpunkter finns, så helt orimligt vore det inte.

Men. Det finns flera viktiga invändningar. Här är några:

Verkligheten? Vad är det för något?

Att gnälla på bristande verklighetskontakt är kanske inte det mest originella man kan göra mitt i en valrörelse. Men efter att denna söndag ha stött på tre exempel av högst varierande sort, så hoppas jag det förlåts mig att jag reagerar: