Förljuget och förvirrat om ”samvetsklausul” i sjukvården

Så har då Kristdemokraternas förslag om så kallad ”samvetsklausul”, som ska garantera ”samvetsfrihet” för sjukvårdspersonal, kommit på tapeten igen. Ett förslag som i sin hycklande omsorg är ett mästerstycke i förljugen retorik.

Tanken är att sjukvårdspersonal, i praktiken barnmorskor, ska kunna vägra utföra abort, om deras ”samvete” (läs: religiösa tro) så säger. Det har även talats om att sjukvårdspersonal ska kunna vägra utföra blodtransfusioner, men det är väl oklart hur allvarligt menat det är, så uppenbart knäppt som det vore.

Det handlar helt enkelt om ett försök att ompaketera ett religiöst grundat motstånd mot bland annat abort genom att svepa in det i vackra ord som ”samvetsfrihet”. Det är frågan om att påtvinga andra sina egna ställningstaganden under kamouflage av prat om ”samvete” och ”rättigheter”.

Ett gott exempel på hur den lömska retoriken kan låta tillhandahåller Eli Göndör i Expressen 30 dec 2014, ett anmärkningsvärt inlägg där argumentationen formligen vältrar sig i förljugenhet:

För den som anser att staten borde vara till för att individen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna förverkliga sig själv och samtidigt värna sin integritet borde samvetsfrågan vara en liberal fråga. Regelverk är viktiga. Men om system och regelverk ska gå före individens rättigheter närmar vi oss politiska idéer som de flesta av oss vill slippa.

Den första frågan man måste ställa sig är: Vad är vårdens uppgift? Är dess syfte att ta hand om den som söker demokratiskt beslutad laglig vård, eller är den till för att ge sjukvårdspersonal ett arbete där de kan göra som de känner för?

Detta är det rimliga perspektivet för att diskutera den s k samvetsklausulen. Är det vårdens uppgift att ge den kvinna som vill utföra en legal abort den möjligheten med minsta möjliga strul och utan allehanda moraliserande? Eller är vården till för att låta sjukvårdspersonalen leva ut sin egen tro genom att demonstrativt vägra utföra patientens legala önskemål?

Läs nu Göndörs argument igen, och notera att den enda person som har rättigheter i hans värld är den religiösa barnmorskan. Kvinnan som vill avsluta en oönskad graviditet omfattas inte av hans lena prat om individers rättigheter.

Till min förvåning ser jag hur Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Björkman lyckas virra till det i denna fråga (28 april 2015). Hon landar, lyckligtvis, i att KD:s förslag till rätt att vägra abort är ett dåligt förslag:

Men att samvetsfrihet inte borde tillämpas i det här fallet betyder inte att det saknas tillfällen när det är aktuellt.

Men ändå tycker hon att själva idén om samvetsklausuler i allmänhet är rätt?! Hon tar det högst hypotetiska fallet med aktiv dödshjälp som exempel:

Föreställ dig till exempel att aktiv dödshjälp införs i Sverige i dag.
[…]
Den stora skillnaden är att vårdpersonalen i ena fallet skulle få nya arbetsuppgifter från en dag till en annan.
[…]
Premisserna för att fatta beslut om sin egen inblandning blir därför helt andra. Det gör att en samvetsklausul skulle vara rimlig för dödshjälp, men inte aborter.

Notera att detta resonemang undviker mycket noga att belysa frågan ur patientens synvinkel. Om nu aktiv dödshjälp skulle tillåtas (en helt separat diskussion som jag förbigår här) så handlar det om patienter som verkligen önskar få ett slut på sitt liv, och som inte kan eller vill göra det på egen hand. Om nu detta skulle legaliseras, exakt varför skulle sjukvårdspersonal kunna ge sig rätten att vägra? Står patienten i centrum eller inte?

Tänk tanken att du är paralyserad och lider så svårt att du har kommit fram till att det är dags att avsluta livet. Allt går till enligt den regelboken. Då, plötsligt, börjar din läkare yra om sitt samvete! Och förvägrar dig den önskan du har. Och det skulle du alltså behöva böja dig för?

Björkman berör överhuvudtaget inte det problemet. Hon har, som så många andra, ett perspektiv som inte är patientens, utan sjukvårdspersonalens. Utan att tydligen ens inse det. Som tur är har andra liberala ledarskribenter fattat vad det rör sig om, vilket Expressens ledare samma dag vittnar om.

Men Björkman inser tydligen ändå till slut att det finns ett problem med samvetsklausuler:

Däremot skulle inte vårdpersonal kunna söka jobb på en dödshjälpklinik i Zürich och sedan vägra att genomföra ingreppet med hänvisning till sitt samvete. En sådan jobbansökan vore – precis som samvetsfrihetsdiskussionen om aborter just nu – bara ett löjligt sätt att försöka göra en politisk poäng.

Ack ja. Så hon tror inte att det finns religiösa fanatiker som skulle utnyttja just en sådan möjlighet? Barnmorskan Ellinor Grimmarks agerande skapade det rabalder som ledde till det senaste årets debatt. Misstanken ligger mycket nära att det handlade om en kalkylerad provokation i syfte att köra in en kil av abortmotstånd i sjukvården.

Nej, släng idén om så kallade samvetsklausuler där den hör hemma: i papperskorgen.

2 reaktioner på ”Förljuget och förvirrat om ”samvetsklausul” i sjukvården

  1. Sven Larsson

    Det är svårt att förstå den intellektuella bakgrunden till denna rädsla för den enskildes samvete och den ensidiga kopplingen av frågan om samvetsklausul till abortfrågan. Historiska erfarenheter – nazi-Tyskland, öststaterna och vårt eget land – talar för att patienter och medborgare har långt mer att frukta från sjukvårdspersonalens opportunism och anpasslighet till det politiskt korrekta än från enstaka individers samvetsbetänkligheter.
    Med tanke på detta är det inte rimligt att avfärda samvetets betydelse i vårdarbetet. För, vem är egentligen betjänta av samvetslösa vårdarbetare som i allt går efter regelboken och gör som ”ledningen” sagt. Vill man då, vilket ter sig rimligt, att den enskildes samvete skall spela roll i mer kritiska lägen är det naivt och inte särskilt välbetänkt att så lättsinnigt avfärda samvetets betydelse i vårdarbete bara för att det just i det aktuella fallet med barnmorskan och abortverksamheten rör sig om en fråga där man har en annan åsikt. Om sedan en formell samvetsklausul är den bästa lösningen kan diskuteras. Att en barnmorska inte vill delta i abortverksamhet är ju inte precis något nytt – problemet är lika gammalt som vår moderna abortlagstiftning och har under alla dessa år kunnat lösas pragmatiskt och utan men för patienterna inom professionerna. Det som tillkommit är att en arbetsgivare nu av mer politiska än praktiska skäl vägrat en barnmorska anställning på grund av hennes inställningen i abortfrågan. Att man inte skulle kunna fungera som barnmorska i Sverige utan att direkt delta i abortverksamheten eller att kvinnans självklara rätt till abort inom rimliga gränser skulle vara i fara om barnmorskan anställdes är förstås nonsens. Samvetsklausul fungerar i Norge och många svenska barnmorskor, anestesisköterskor och gynekologer har kunnat arbeta utan direkt deltagande i abortverksamheten de senaste 40-50 åren.

    1. Jag tycker det är mycket lätt att förstå rädslan. Det handlar om att enskilda personer i sjukvården inte ska kunna hitta på egna samveten att skylla på när man vill diskriminera. Exakt var skall gränsen sättas för vad som anses godkänd arbetsvägran och vad som inte är det? Ska en kurator få vägra ta hand om en ung mobbad elev därför att hen är homosexuell? Ska en läkare få vägra vård till en narkoman därför att det vore att bejaka knarkande? Att hänvisa till nazismen funkar inte. Där ansåg ju de som deltog i t.ex. eutanasi av handikappade att de hade goda moraliska skäl.
      I det aktuella fallet handlar det verkligen inte om nypåfunna direktiv från en ledning. Förutsättningarna för yrket barnmorska är kända sedan årtionden. Om det tidigare har kunnat lösas pragmatiskt, så kunde det inte det i detta fallet, eftersom den person det hela gäller aktivt såg till att det blev kontrovers. Det är uppenbart att det var en demonstrativ politisk handling. Hennes syfte var att bryta in en kil i aborträtten för kvinnor i Sverige. Det finns ingen anledning att ge efter för den sortens manipulation.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s