Rappakalja om negativa media och invandring

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, har gjort en undersökning som kommit fram till att ”negativa gestaltningar av invandring är vanligare än positiva”. Strömbäck presenterar undersökningens resultat på Dagens Nyheter Kultur 23 aug 2017. Jag har inte läst undersökningen (och jag tänker inte ödsla tid på det, av skäl som framgår nedan), utan jag utgår från att Strömbäck ger en rättvisande bild av den.

Att döma av Strömbäcks beskrivning är undersökningen rappakalja. Frågeställningen är vid sidan av saken, metoddesignen är usel, tolkningsramen är fel, och slutsatserna har inte att göra med det verkliga problemet.

Börja med denna floskeln ”gestaltning”. Jag må vara naiv, men det jag vill finna i nyhetsmedia är inte ”gestaltning”. Vill jag ha sådan läser jag skönlitteratur, ser på film, eller går på opera.

Vad jag förväntar mig av nyhetsmedia är väl underbyggda fakta och en strävan efter sanning, saklighet och relevans. I de analyser som bygger på nyheter hoppas jag finna förklaringar och resonemang som är vederhäftiga och inte utelämnar viktiga fakta.

Vad Strömbäck har ägnat sig åt att mäta är inget av detta. Han gör endast en analys av huruvida en text skriver i positiva eller negativa termer om något. Sanning, relevans, vederhäftighet, fullständighet, saklighet, ingen av dessa egenskaper fångas av hans ansats.

Anledningen torde vara uppenbar. Det är så oerhört mycket enklare att göra en textanalys i termer av positivt/negativt än av sant/falskt. I det förstnämnda fallet behöver man bara texten. Den omgivande världen är helt överflödig. ”Det finns ingenting utanför texten” som den franske postmoderne filosofen Jacques Derrida sa. Med dagens datorbaserade textanalysmetoder är det ganska enkelt att rassla igenom ett stort antal texter för att klassificera dom som antingen positiva eller negativa.

Om man däremot är ute efter dimensionen sant/falskt eller andra omvärldsrelaterade relationer (relevant, vederhäftigt, fullständigt), då blir det mycket jobbigare. Då måste man jämföra artiklarnas beskrivning med verkligheten. Hemska tanke! Det är omöjligt att göra med automatiska metoder, utan man måste ägna sig åt oerhört mycket mer intellektuellt ansträngande ansatser. Det är förmodligen därför Strömbäck valt bort det alternativet.

Två ytterligare synpunkter:

1) Ska målet för nyhetsbevakning vara att ge lika många negativa som positiva ”gestaltningar” av nyhetshändelser? Vill vi ha jämvikt mellan positivt och negativt i rapporteringen om klimatförändringar? Vore det ett bra mål för media att rapportera lika mycket positivt som negativt om transportstyrelseskandalen? Nej, självklart inte. Så varför ska det vara målet för rapporteringen om invandring? Jag kan knappt tro att det ska vara nödvändigt att påpeka detta. Men det verkar som om Strömbäck helt enkelt tar det för givet att balans är eftersträvansvärd.

2) Strömbäcks analys bygger därutöver på en i tekniskt avseende usel metoddesign. Han tycks inse att media har en logik som gör att nyhetsvärde ofta är högre för negativa fenomen än positiva. Det är med andra ord helt trivialt att rapporteringen om invandring är mer negativ än positiv. Finns det något annat ämne där media inte gör på samma sätt? (Jag kan tänka mig att sport är undantaget.) Strömbäck skriver att ”nyhetsrapporteringen om invandring präglas av en problemorientering.” Jaha? Vilka ämnen i nyhetsrapporteringen rapporteras inte problemorienterat?

Vad Strömbäck självklart borde ha gjort (om man nu accepterar själva förutsättningen för undersökningen) är att analysera ifall rapporteringen av invandring har större övervikt mot negativa ”gestaltningar” än vad andra ämnesområden har. Inget i hans beskrivning i DN-artikeln tyder på att han gjort denna enkla analys. Om undersökningen inte gjort det, och jag hade varit handledare och Strömbäck student på C- eller D-nivå, så hade det blivit bakläxa.

Slutligen: Jesper Strömbäcks undersökning är i grunden irrelevant. Den adresserar överhuvudtaget inte den i delar rimliga kritik som finns mot medias bevakning av invandringsfrågan. Media tar helt fel om de fått för sig att en balans mellan positiva och negativa ”gestaltningar” är vägen till förtroende. Ge oss istället fakta, sanning, vederhäftighet, belysning, analys, fullständighet, sakliga resonemang och erkännande av osäkerheter och tidigare felaktigheter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s