Med Per Svensson som vän behöver liberalismen inga fiender

Per Svensson skriver ett inlägg 22 december 2016 i debatten om liberalismen på Dagens Nyheters Kultursida. Man skulle kunna tro att det är en satir på en kultursideartikel: En rubrik med ”Skylla och Karybdis” (utan förankring i texten), därefter en text som inleder med en figur ur Fjodor Dostojevskijs roman ”Onda andar”. Fisförnämt skulle man kunna kalla det.

Det mest intressanta och oroväckande med Svenssons text är dess förakt gentemot välfärden:

Expressens liberalism har alltid manifesterat sig i konsekvent misstänksamhet mot överheten i alla dess former: från grötmyndiga gatuchefer till myglande ministrar. Det är därför svårbegripligt att tidningens nuvarande politiska redaktör Anna Dahlberg tycks vilja profilera Expressen som ett kamporgan för Kommunförbundet. Den rabulistiska men varmhjärtat frisinnade kvällstidningen Expressen har i dag Sveriges mest systemlojala ledarsida, ständigt redo att rasa över de orimliga bördor som på grund av flyktingsituationen och integrationsproblematiken läggs på landets hårt arbetande myndigheter och tungt prövade kommuner.

Jag blir bedrövad när jag läser detta. Svensson tycker det är skojigt att fnysa åt ”landets arbetande myndigheter” och ”tungt prövade kommuner”. Lyssna på föraktet i den ironin! Detta är alltså inställningen som en liberal har till vårt välfärdssamhälle? Svensson nedlåter sig inte att diskutera sakfrågan. Den som bekymrar sig om huruvida välfärden kan fungera givet vissa förutsättningar är ”systemlojal”.

Med Per Svensson som vän behöver liberalismen inga fiender.
Fortsätt läsa ”Med Per Svensson som vän behöver liberalismen inga fiender”

Abisko 2016

Jag fjällvandrade i Abiskofjällen i augusti 2016. Det blev sex dagar med osannolikt bra väder, och ett återseende av några av mina absoluta favoritplatser i fjällen. Jag hoppas det framgår av den video jag klippt ihop.

Senaste gången jag var ute på en ordentlig vandring måste ha varit 1995 eller 1996. Så det var intressant att se hur det kändes, 20 år senare. Med modern utrustning (det mesta var nyköpt) hade jag en packning på 15 kilo, vilket var mycket trevligt jämfört med de 20 kg jag var van vid tidigare.

För första gången någonsin genomförde jag sex dagars vandring utan skavsår!

Det enda jag var missnöjd med var liggunderlaget, där jag valt den traditionella modellen av skumgummi. Min något åldrade kropp gillade inte det. Jag får nog tänka om på den punkten inför nästa tur.