Argument används för att ge stöd för den egna synpunkten i en diskussion med någon som har en annan åsikt. Idén är att man utgår från premisser som även den andre håller med om. Sedan försöker man visa hur den egna synpunkten naturligt följer ur dessa premisser. Det bör då leda till att den andre övertygas, om denne accepterar att härledningen från premisser till slutsatser är korrekt.
Men det finns en annan möjlig utgång av den här processen. Istället för att låta sig övertygas, så håller den andre fast vid sin åsikt. Om härledningen är korrekt, så måste hen då komma till slutsatsen att det är något fel på premisserna. Argumentation kan alltså leda till att den andre slutar vara överens med dig om premisserna.
Amanda Sokolnicki, ledarskribent vid Dagens Nyheter, skriver den 21 november 2018 om politiken efter flyktingkrisen 2015. Hon vill se en kraftfull politik för integration av flyktingarna, genom exempelvis reformer inom bostads- och arbetsmarknadspolitiken. Hennes argumentation är väl genomförd, och det är tydligt att hon känner en stark frustration, för ganska litet av det hon argumenterar för har genomförts och utsikterna att mer kommer att genomföras är dystra.
Så då uppstår frågan: Varför biter inte argumenten?
Fortsätt läsa ”Vad är viktigast? Migration eller demokrati?”