Lena Andersson avslutar: Essensbegreppet är fruktbart

Följande text av Lena Andersson avslutar diskussionen och publiceras med tillåtelse. Länkar till alla inlägg finns längst ner på sidan.

Hej Per,

Jag håller med om att det är stor skillnad på Poppers kritik och postmodern dekonstruktion, deras syfte är ju precis det du skriver och det skiljer sig från hans.

Olikheterna mellan Popper och postmodernisterna är tveklöst stora men också väntade. Jag blev därför överraskad av likheterna, och jag tror att de får en viss betydelse. Men jag har förstått att Popper senare övergav vissa uppfattningar, och de tycks ha varit just de som förbryllade mig. Det jag skrev om i artikeln var för övrigt bara Det öppna samhället, inte Poppers livsgärning.

Egentligen är den fråga som intresserar mig mest här poststrukturalisternas outtalade men mycket ofullgångna liberalism, som de aldrig verkar kännas vid eller själva se eller påtala. Det var grunden för det hela.
Fortsätt läsa ”Lena Andersson avslutar: Essensbegreppet är fruktbart”

Svar till Lena Andersson: Ytliga likheter

Följande text är ett inlägg i en diskussion med Lena Andersson. Länkar till alla inlägg finns längst ner på sidan.

Hej Lena,

Det var ju inte bara essentialismen som gjorde att jag gissade att du är påverkad av Ayn Rand. Utan också din tydliga libertarianism, som jag diskuterat tidigare:

  • Nej, fri invandring är ingen mänsklig rättighet, där jag påpekar att du skriver att ”den universella naturrättens principer är objektiva”.
  • Lena Andersson faller i extremistfällan, där jag påtalar att du dels argumenterar för att fri invandring är en mänsklig rättighet, dels ifrågasätter välfärdstanken: ”Är det i stället hjälptanken som är problemet, som vi borde göra upp med, och som borde ersättas med: vi får inte hindra andra.”

Dessa ställningstaganden och argument tyckte jag fick sin enklaste förklaring av att du var influerad av Ayn Rand (även om Robert Nozick kanske skulle kunna vara en möjlighet). Bertrand Russell har väl vad jag vet inte diskuterat på detta viset om naturrätt eller välfärd?

Men om du nu säger att Rand inte är din inspiration, så är det då ett faktum som jag får acceptera. Jag använde frasen ”dold agenda” dels som click-bait (får jag väl erkänna), men också därför att jag tyckte det var dags att tydliggöra dina ståndpunkter. Jag har nämligen märkt att många intelligenta personer i mina kretsar som läst dina kolumner inte har uppfattat dina libertarianska ståndpunkter. Dags att syna korten, tänkte jag.
Fortsätt läsa ”Svar till Lena Andersson: Ytliga likheter”

Lena Andersson svarar: Följ Poppers tankestrukturer

Följande text av Lena Andersson är ett svar på ett tidigare inlägg och publiceras med tillåtelse. Länkar till alla inlägg finns längst ner på sidan.

Hej Per,

Jag tror att du går för hårt fram med psykologiseringen när du talar om att jag har en dold agenda. Jag har en öppen agenda tycks det mig och är djupt och beständigt intresserad av frågan om hur man ska förhålla sig till essensbegreppet och -konceptet. Det beror inte på studier av Ayn Rand (i så fall mer av Russell) utan snarare på studier av resterna och avlagringarna efter Foucaults och Butlers intellektuella framfart, som jag har försökt ta del av och till små delar anamma.

De är intressanta därför att allt de säger inte är förkastligt, somligt är ytterst fruktbart, men i väldigt små doser, mer som ett perspektiv på vissa fenomen. De har gjort viktiga bidrag men deras avvisande av kategorier, essenser och alla former av natur (människans natur etc) leder till och utgör den kategoriupplösning som blir deras kritik av upplysningen. Jag tror dessutom inte att det är nödvändigt för att ha deras blick på vissa diskurser. Jag tror heller inte att Popper hade helt behövt avvisa essensbegreppet för att vara progressivist.
Fortsätt läsa ”Lena Andersson svarar: Följ Poppers tankestrukturer”

Strukturell rasism: Har framsteg skett? Är framsteg möjliga?

Efter Jasenko Selimović artikel (DN 27 mars 2013) har debatten kommit att kretsa kring begreppet ”strukturell rasism”. Lawen Mohtadi intervjuar Selimović i Expressen 4 april 2013, och hennes utgångspunkt är att hon ”inte förstår vad han menar” när han, påstår Mohtadi, förnekar existensen av strukturell rasism i Sverige. Mohtadi tycks anse att den strukturella rasismen är ett uppenbart faktum.

Man kan notera att vare sig Selimović eller Jonas Hassen Khemiri (DN 13 mars 2013) använde begreppet ”strukturell rasism” i sina respektive artiklar. Det är något lurt här. Vad handlar detta om?
Fortsätt läsa ”Strukturell rasism: Har framsteg skett? Är framsteg möjliga?”