Kräver den nya gentekniken en ny etik?

Gentekniken befinner sig i en omvälvande utvecklingsfas. Som all teknikutveckling innebär det politiska, ekonomiska och etiska möjligheter och utmaningar. En av de frågor som uppkommer är: Behövs en helt ny etik för att handskas med gentekniken?

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs skriver i Dagens Nyheter 13 december 2015 om ett möte kallat Gene Editing Summit anordnat av USA:s vetenskapsakademi, Kinas vetenskapsakademi, brittiska Royal Society, med flera, om hur den nya gentekniken bör tillämpas på människan. Den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar från detta mötet om de olika infallsvinklarna som forskare och myndigheter från t.ex. USA och Kina har. Även tidskriften Science rapporterar från mötet (kräver dessvärre prenumeration).

Craig Venter: Life at the Speed of Light

Craig Venter, en av de främsta bakom kartläggningen av människans hela arvsmassa (”genom”), har skrivit boken ”Life at the Speed of Light”. Den handlar om Venters senaste projekt, att frambringa en syntetisk livsform.

Bokens titel syftar på idén att DNA-koden för nytt liv i framtiden skulle kunna skickas med radiovågor (alltså ljusets hastighet) till maskiner på månen eller Mars, som med den informationen skulle kunna tillverka levande organismer på beställning från jorden. Ett fantasieggande scenario förvisso, men kanske inte helt förankrat i vare sig verklighet eller behov.

Måste läsas: Neanderthal Man av Svante Pääbo

Svante Pääbo har i dagarna utkommit med boken Neanderthal Man: In Search of Lost Genomes om sina banbrytande metoder för att få fram information om generna i urtida djur och människor från fossila ben. Hans fokus är människans förhistoria. Det är en av de bästa böcker om forskning jag har läst på länge.

Pääbo berättar bland annat om sin upptäckt av en tidigare okänd typ av människa, Denisova-människan, som levde till för kanske 30-40 tusen år sedan, parallellt med den tidigare från fossila ben kända Neanderthal-människan. Utan gentekniken hade det förmodligen varit omöjligt att särskilja Denisova-människan. Vår kunskap om människans fascinerande förhistoria har utökats ofantligt av Pääbos insatser.

Genteknikens välsignelser, del 2: Bot för sjukdomar

Sedan genteknikens första dagar har det funnits förhoppningar om att använda den för att bota sjukdomar. Den typ av fall som man tidigt insåg skulle lämpa sig bra är sådana genetiskt betingade sjukdomar som kommer sig av att patienten endast har en skadad variant av en viss gen, eller helt saknar den. Bristen på en fungerande variant av en gen orsakar någon typ av syndrom, som ofta är antingen kroniska eller som successivt förvärras.

Om man på något sätt kan tillföra en den oskadade genvarianten, så skulle man i princip kunna häva eller åtminstone hejda sjukdomsförloppet. Genterapi kallas detta.

Genteknikens välsignelser, del 1: Romernas ”kidnappade” barn

Gentekniken är kontroversiell. Genmodifierad organismer (GMO) som slår ut naturliga arter, Frankenfood, farligt genmodifierade bakterier, det är några exempel på påstådda risker med genteknik. Här tar jag upp ett exempel på de välsignelser som gentekniken kan föra med sig. Jag ämnar följa upp med andra exempel framöver.

För en tid sedan var det stort ståhej om ett barn ”Maria” som den grekiska polisen omhändertagit därför att de misstänkte att det inte hörde till de romska föräldrarna. Hon var blond, och det var ju misstänkt. Se till exempel denna nyhetsartikel i Svenska Dagbladet 21 oktober 2013. Därefter kom liknande fall i Irland.

GMO och framtidens grödor

Diskussionen om genetiskt modifierade organismer (GMO) tycks ta ny fart. Johan Norberg kritiserar i Svenska Dagbladet 4 november 2013 (se även 7 november 2013) den vandalisering som skett av försöksodlingar av ”gyllene ris”, en variant av ris som försetts med de gener som behövs för att frambringa beta-karoten, en form av vitamin A. En sådan rissort skulle kunna bidra till att minska de problem med brist på vitamin A som finns bland befolkningen i många fattiga länder.

Dina gener på ett id-kort: Individualiserad medicin?

Jag deltar i konferensen Human Genomics and Personalized Medicine som pågår i Stockholm 17-20 juni 2013. Det handlar om de framsteg som görs inom genomiken, alltså vetenskapen om hur man analyserar hela arvsmassan hos en organism, som till exempel människan. Att dessa framsteg kommer att påverka sjukvården är uppenbart. Frågan är: Hur?

Människans hela arvsmassa (eller ”genom”, alltså ”alla gener”) bestämdes år 2000 genom the Human Genome Project. Det tog mer än 10 år, och kostade kanske 3 miljarder dollar. Den tekniska utvecklingen på området har varit helt enastående. Numera, bara 10 år senare, är det möjligt att bestämma hela ditt genom på kanske en månad och till en kostnad av några tusen dollar eller mindre. Det kommer bara att gå snabbare och billigare. Om några år kommer det att bli vanligt att folk låter bestämma hela sitt genom, sin arvsmassa, så att alla genvarianter kan upptäckas. Kanske får man resultatet i form av ett minneskort med all information, ett slags id-kort.