A must-read: Kenan Malik’s book on the history of moral philosphy

Detta inlägg finns även på svenska.

Kenan Malik, English writer and lecturer, has written a book about the history of moral philosophy. Every person interested in the topic simply must read it. ”The Quest for a Moral Compass” is a marvel of clarity and rigor. The philosophers’ positions are explained intelligibly without undue simplification. Their ethical reasoning is put into a social and intellectual context. It is unceasingly interesting and instructive.

The book begins with the opening stanza from Homer’s Iliad, ”Sing, goddess, of the anger of Achilleus, son of Peleus. …”, and discusses the moral universe the story unfolds within. It is the kind of writing that makes me rejoice. No long-winded introduction, pseudo-academic meta talk about how the book is organized, but just bang on, head first! That’s how it should be done.

The book is subtitled A Global History of Ethics, signaling that it extends beyond the usual focus only on European philosophy. Each chapter deals with a theme or a philosophical movement, broadly in chronological order. The intimate and complex relationship between ethics and religion occupies a large part of the discussion.
Fortsätt läsa ”A must-read: Kenan Malik’s book on the history of moral philosphy”

Måste läsas: Kenan Maliks bok om moralfilosofins historia

This blog post is also available in English.

Kenan Malik, engelsk skribent och föreläsare, har skrivit en bok om moralfilosofins historia som varje person intresserad av ämnet helt enkelt måste läsa. ”The Quest for a Moral Compass” är ett under av klarhet och stringens. Filosofernas ståndpunkter framställs begripligt utan orimlig förenkling. Deras etiska resonemang sätts in i ett socialt och intellektuellt sammanhang. Det är oupphörligt intressant och lärorikt.

Boken börjar med öppningsstrofen ur Homeros Iliaden, ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akhilleus…”, och diskuterar det moraliska universum som den berättelsen utspelar sig inom. Det är ett författartekniskt grepp som får mig att jubla. Ingen långrandig inledning, pseudo-akademiskt meta-snack om hur boken är upplagd, utan bara pang på, huvudet före! Så ska en slipsten dras.

Boken har undertiteln A Global History of Ethics, vilket signalerar att den sträcker sig utanför det sedvanliga fokuset på enbart europeisk filosofi. Varje kapitel behandlar ett tema eller en filosofisk riktning, i stora drag enligt kronologisk ordning. Etikens intima och komplexa förhållande till religionen upptar en stor del av diskussionen.
Fortsätt läsa ”Måste läsas: Kenan Maliks bok om moralfilosofins historia”

Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender

Karl Popper (1902-1994) är en av 1900-talets största liberala filosofer. Hans magnum opus inom den politiska filosofin, Det öppna samhället och dess fiender, kom ut 1945, alltså för snart 70 år sedan. Verket består av två delar, där den första behandlar Platon, av många ansedd som den västerländska filosofins fader, och den andra delen tar sig an GWF Hegel och Karl Marx. Men verket är sannerligen inte bara en recension av andra filosofer. Popper utvecklar och argumenterar för sin egen liberala politiska filosofi.

Hur står sig Poppers verk idag, efter världspolitikens alla händelser sedan den tillkom, inklusive Järnridåns upprättande och fall? Är Poppers tänkande fortfarande relevant?

Det råkar falla sig så att det är ungefär 35 år sedan jag läste verket för första gången, som 18-åring. Hur uppfattar jag nu, med litet mer livserfarenhet, verket när jag läser det idag? I det följande citerar jag från den engelska utgåvan från 1974 utgiven av Routledge & Kegan Paul. Den svenska översättningen från 1980-81 på Akademilitteratur har jag ägt, lånat ut och aldrig återfått. Den översättningen planeras att ges ut igen under 2015 av bokförlaget h:ström Text & Kultur, enligt uppgift.

Poppers centrala tema är kontrasten och konflikten mellan det slutna och det öppna samhället. Han diskuterar vilka idéer och ideal som dessa motsvarar, och vilken sorts politik som dessa ideal hänger ihop med. Vad avser han med dessa begrepp?

In what follows, the magical or tribal or collectivist society will also be called the closed society, and the society in which individuals are confronted with personal decisions, the open society.

Fortsätt läsa ”Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender”