Individualismen, människan och behovet av liberal självkritik

Jesper Ahlin Marceta, filosof på KTH, har skrivit intressant om individualism på sistone. Han vill nyansera bilden av individualismen (18 okt 2019). Han funderar i ett nytt inlägg på om vi individualister bör ägna oss åt självkritik. Det vill jag besvara med ett obetingat ja. Liberaler ägnar sig på tok för mycket åt distanslös, jag höll på att säga självgod, klagosång över samtidens ondska. För ett nyligt, särdeles patetiskt exempel, se Sofia Nerbrand i Opulens: Oroande tecken i tiden (15 okt 2019).

Om samhällsutvecklingen går fel, så måste man åtminstone någon gång ställa sig frågan om man själv på något sätt kan ha bidragit till det, om än omedvetet. All mänsklig aktivitet kan leda till oförutsedda negativa konsekvenser. Det vore bra märkligt om liberalismen var undantaget från den regeln.
Fortsätt läsa ”Individualismen, människan och behovet av liberal självkritik”

Vi behöver tänka om

Västvärldens liberala ordning har stora problem. Det torde stå klart efter finanskrisen 2008, flyktingkatastrofen, de illiberala framgångarna i Ryssland, Ungern, Polen och Turkiet, främlingsfientlig populism i många länder, Brexit och senast Donald Trumps seger i USA:s presidentval. Varför hände allt detta? Hur ska utvecklingen kunna vändas? För att kunna finna vägar framåt måste vi analysera vad som gått fel. Man kan inte längre låtsas som att problemen skulle försvinna bara vi var litet mer ståndaktiga.

Här vill jag diskutera utifrån Maciej Zarembas artikel i Dagens Nyheter Kultur 13 november 2016.
Fortsätt läsa ”Vi behöver tänka om”

Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender

Karl Popper (1902-1994) är en av 1900-talets största liberala filosofer. Hans magnum opus inom den politiska filosofin, Det öppna samhället och dess fiender, kom ut 1945, alltså för snart 70 år sedan. Verket består av två delar, där den första behandlar Platon, av många ansedd som den västerländska filosofins fader, och den andra delen tar sig an GWF Hegel och Karl Marx. Men verket är sannerligen inte bara en recension av andra filosofer. Popper utvecklar och argumenterar för sin egen liberala politiska filosofi.

Hur står sig Poppers verk idag, efter världspolitikens alla händelser sedan den tillkom, inklusive Järnridåns upprättande och fall? Är Poppers tänkande fortfarande relevant?

Det råkar falla sig så att det är ungefär 35 år sedan jag läste verket för första gången, som 18-åring. Hur uppfattar jag nu, med litet mer livserfarenhet, verket när jag läser det idag? I det följande citerar jag från den engelska utgåvan från 1974 utgiven av Routledge & Kegan Paul. Den svenska översättningen från 1980-81 på Akademilitteratur har jag ägt, lånat ut och aldrig återfått. Den översättningen planeras att ges ut igen under 2015 av bokförlaget h:ström Text & Kultur, enligt uppgift.

Poppers centrala tema är kontrasten och konflikten mellan det slutna och det öppna samhället. Han diskuterar vilka idéer och ideal som dessa motsvarar, och vilken sorts politik som dessa ideal hänger ihop med. Vad avser han med dessa begrepp?

In what follows, the magical or tribal or collectivist society will also be called the closed society, and the society in which individuals are confronted with personal decisions, the open society.

Fortsätt läsa ”Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender”