Socialister som älskar klassamhället

Är klasskampen relevant för politiken? Ja, svarar en trio socialister med Daniel Suhonen, socialdemokratisk skribent och aktivist, Göran Therborn, framstående sociolog, och Niels Stöber på Dagens Nyheter Debatt 2018-01-28. Som stöd anför de en opinionsundersökning där man ställt frågan ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” I DN-artikeln skriver trion att ”åtta av tio väljare anser att Sverige är ett klassamhälle.” För att få fram siffran 80% har de lagt ihop den andel som svarar ”Ja, absolut” (34%) med de som svarar ”Ja, i någon mån” (47%), vilket framgår av rapporten som artikeln är en sammanfattning av. Deras slutsats att klasskampen vore vägen till valseger för Socialdemokratin är inte så starkt underbyggd som de hävdar.

Men det som är mest intressant med artikeln är dess dubbla budskap om klassamhället. Artikeln bygger på en djup upprördhet över klasskillnader. Man säger vilja ha en politik som ”minskar klassklyftorna”. Trion tror att en valrörelse i termer av klasskamp skulle leda till stora framgångar för Socialdemokraterna på bekostnad av främst Sverigedemokraterna. Inom parentes kan man notera att resultaten i deras undersökning ger stöd åt hypotesen att Sverigedemokraternas framgångar beror på svagheter hos Socialdemokraterna snarare än något slags väljarläckage högerut från Allianspartierna.

Man kan få för sig att författarna vill avskaffa klassamhället. Men så enkelt är det inte. Artikeln diskuterar det författarna kallar klasstolthet. Opinionsmätarna har frågat hur stolta folk är över sin klasstillhörighet. Trion rapporterar att 47% av arbetare är stolta över det (”mycket” + ”ganska”), men att endast 34% av tjänstemän är stolta. Trion ser stolthet över sin klass som en viktig faktor för att vinna fler väljare till Socialdemokratin. Men det handlar inte bara om strategi. Mellan raderna är det tydligt att författarna ser stolthet över sin klass som något fundamentalt positivt.
Fortsätt läsa ”Socialister som älskar klassamhället”

Husbykravallerna: Moralisera eller analysera?

När detta skrivs tycks kravallerna och bilbränderna i Husby och på andra ställen i Sverige ha avtagit. Det har sagts mycket om detta, men jag vill diskutera en särskild aspekt: Frågan om huruvida man ska moralisera över eller analysera kring det som hänt.
Fortsätt läsa ”Husbykravallerna: Moralisera eller analysera?”

Fattigdom och klass

Efter Uppdrag Gransknings reportage (nåja) 16 jan 2013 om barnfattigdom eller inte så har debatten om fattigdom och klass återigen blossat upp.

Låt oss ignorera stickspåret ifall några organisationer slirat med sina siffror. Fokusera på det viktiga i sammanhanget: Fattigdom. Och glöm den retoriska formuleringen ”barnfattigdom”. Det är fattigdom som är det samhälleligt intressanta, inte någon speciell delmängd därav.

Existerar fattigdom i Sverige? Ja. Har den ökat under senare tid? Förmodligen. Kan man vara fattig svensk även om man är rik jämfört med, säg, en medel-somalier? Jo, visst är det möjligt. Är fattigdom ett samhälleligt problem? Ja. Läs Susanna Alakoski i Dagens Nyheter 17 jan 2013 om fattigdom.

Men: Hur ska man analysera problemet? Vad bör göras? Se där de intressanta frågorna!

Göran Greider skriver i Metro 22 jan 2013. Han vill att man ska analysera problemet i termer av klassamhälle, inte fattigdom/underklass:

Fortsätt läsa ”Fattigdom och klass”

Framtidstro och klasskamp

I Dagens Nyheter skriver Malin Ullgren om framtidstro och klasskamp. Hon vill se mer av konflikt mellan Socialdemokrater och Moderater, och att den konflikten ska handla om klass och sociala orättvisor. Hon önskar sig en plan:

Vad som då behövs, för en återfunnen framtidstro, är känslan av stora ambitioner och en plan. Åtminstone i det överblickbara, svenska sammanhanget.

Hon refererar till Jonas Hinnfors som på SVT Debatt skriver att:

Stödet [för Sverigedemokraterna] kan snabbt falla samman om de etablerade partierna lyckas återupprätta konfliktlinjer kring ekonomi och sociala frågor.

Fortsätt läsa ”Framtidstro och klasskamp”