Göran Greider: Den solidariska genen

Göran Greider polemiserar i boken ”Den solidariska genen” mot teorin om den själviska genen, och diskuterar forskningsrön som han hävdar stödjer idén om den solidariska genen. Att läsa hans bok är litet som att lyssna på ett vackert musikstycke där orkestern envisas med att titt som tätt spela fel och falskt.

Greider har ett tydligt budskap: Människan är i grunden solidarisk, och de som påstår att vi är egoister, att evolutionen gynnar egoism, eller att samhället måste inrättas för egoister, har fel. Det uråldriga jägarsamhället var jämlikt. Hierarkier och elände kom med jordbrukarsamhället, som sedermera utvecklades till kapitalism. Ett socialistiskt samhälle är möjligt, och det vore i bättre samklang med människans inre väsen. Ungefär så ser Greiders resonemang ut. Och ganska mycket av detta är fel.

Låt mig först be om ursäkt: Det här inlägget är ovanligt långt. Det beror på att det finns mycket i Greiders bok att kommentera.

Fortsätt läsa ”Göran Greider: Den solidariska genen”

Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel.

Per Svensson, journalist och tidigare kulturchef på Expressen, har författat en hybrid mellan en stridsskrift och en idéhistorisk betraktelse. Han granskar och bemöter liberalismens kritiker, samtidigt som han vill formulera liberalismens uppgift. Boken publicerades nyligen av Liberal Debatt. Den är intressant och läsvärd, men den blottlägger också, enligt min mening, en svaghet hos dagens liberalism.

Svensson skrift har redan kommenterats två gånger (!) på Dagens Nyheters ledarsida: Johannes Åman (20 feb 2014) och Susanna Birgersson (16 mars 2014) diskuterar främst Svenssons granskning av antiliberalismen. Låt mig därför här fokusera på det andra av Svenssons teman: Vad är liberalism, och vad har den för uppgift?
Fortsätt läsa ”Per Svensson: Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel.”

Liberalismen, medelklassen och det goda samhället

Jag har tidigare kommenterat Ann Heberleins artikel (DN 29 nov 2013) om Borzoo Tavakolis öppna brev till Kent Ekeroth (DN 21 nov 2013). Det har kommit intressanta reaktioner från Svend Dahl och Markus Uvell om Heberleins artikel.

Svend Dahl skrev en uppskattande ledarartikel i Norran 3 dec 2013. Han drar liksom Heberlein slutsatsen att Tavakolis resonemang innebär att svaga människor räknas som mindre värda. Dahl köper helt Heberleins resonemang att Tavakoli begår ett misstag när

[…] han [anammar] ett perspektiv där bidraget till tillväxten och välfärden blir det enda som ger människan ett värde och rätt till en plats i samhällsgemenskapen.

Som jag visat i en tidigare kommentar är detta helt enkelt fel. Tavakoli gör inte alls detta. Tyvärr har Dahl helt enkelt missat att Heberleins resonemang bygger på medelklassförakt.
Fortsätt läsa ”Liberalismen, medelklassen och det goda samhället”

Skönlitteratur och empati: Så föds en vandringsmyt

I Björn Wimans krönika i Dagens Nyheter 13 okt 2013 ser vi i realtid hur en vandringsmyt föds:

I förra veckan presenterade den ansedda tidskriften Science nya forskningsrön om hur läsning av ”god litteratur” ökar människans empati.

Jag har redan kommenterat själva Science-artikeln av Kidd och Castano. Att först Maria Schottenius och sedan Björn Wiman jublar är inte så konstigt. En litteraturkritiker vill självklart att skönlitteratur skall vara nyttig på något sätt.

Men notera följande:
Fortsätt läsa ”Skönlitteratur och empati: Så föds en vandringsmyt”

SVT Vetenskapens värld: Människans första krig

SVT Vetenskapens värld visade ett mycket intressant program 8 juli 2013: Människans första krig, av Martin Widman. Det kan ses på SVT Play till 5 augusti 2013. Gör det!

Programmet ställer frågan: Är kriget en del av människans natur, något som har varit en del av vår existens sedan arten Homo sapiens utvecklades, och kanske längre tillbaka än så? Eller är kriget ett resultat av specifika kulturella krafter som är av ett mycket senare datum, oftast identifierade med uppfinningen av jordbruket? Den första hypotesen framförs av forskare som i programmet kallas ”hökar”, medan forskarna som tror mer på det senare synsättet kallas ”duvor”.
Fortsätt läsa ”SVT Vetenskapens värld: Människans första krig”

Grundkurs i ateism, del 5: Autism?

Knappt har jag skrivit det förra avsnittet i denna serie (del 4: Påven), förrän jag råkar få syn på en fascinerande artikel på Newsmill med rubriken ”Finns det ett samband mellan ateism och autism?” skriven 15 feb 2013 av Lotta Knutsson Bråkenhielm, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala Universitet.

Hon utgår från den kognitionsvetenskapliga forskningens resultat att människan inte föds som ett oskrivet blad (tabula rasa), utan att det finns mänskliga egenskaper som är medfödda, alltså genetiskt betingade. Jag råkar just ha läst The Blank Slate av Steven Pinker, och kan därmed intyga att det är en korrekt beskrivning av vetenskapens nuvarande ståndpunkt. Kan det vara så att människans religiositet har en genetisk bas?

Fortsätt läsa ”Grundkurs i ateism, del 5: Autism?”