Trumpismo: vad bör göras?

I proteststormarna mot president Donald Trump eller mot Moderaternas förebådade samtal med Sverigedemokraterna är det en viktig fråga som riskerar att försvinna. Nämligen: Hur ska fler väljare övertygas om att rösta på något annat än Trump eller Sverigedemokraterna?

För kampen mot populismen kan ju inte ha som mål att genomföra de mest spektakulära demonstrationerna, eller att formulera de mest dräpande formuleringarna. Det primära målet måste vara att i nästa val vinna stöd för en annan politik. Protester och fördömanden är medel för det målet, och måste bedömas efter hur effektiva de är.

Timothy Garton Ash skriver om bland annat detta i New York Review of Books 19 januari 2017. Han avslutar med en viktig insikt:
Fortsätt läsa ”Trumpismo: vad bör göras?”

Per T. Ohlssons önsketänkande

Per T. Ohlsson skriver i sin krönika i Sydsvenskan 2 oktober 2016:

Enda sättet att stoppa och tränga tillbaka Sverigedemokraterna är, i det långa loppet, att beröva dem möjlighet att exploatera missnöjet med en dysfunktionell flyktingpolitik. Det kan bara ske genom en fungerande integration som gör det möjligt att med trovärdighet hävda att inflöde av människor utifrån kan vara en tillgång, inte bara ett problem. Här står Sverige inför en lika väldig som akut utmaning som kräver oortodoxa lösningar.

Jag är ledsen att behöva påpeka det, men detta är faktiskt önsketänkande. Man gör det enkelt för sig om man tror att stödet för SD skulle minska bara integrationen fungerade.

Sverigedemokraternas framsteg har nämligen en mycket bredare grund än bara kritik mot flyktingpolitik. Det handlar bland annat om globalisering, urbanisering, glipor i välfärden (verkliga eller inbillade), förändringar i sociala förhållanden och i arbetslivet. Det genuina främlingshatet är verkligt och en del av stödet för SD, men kritik mot invandring är också en slags åskledare som drar till sig mycket frustration som egentligen har andra orsaker.
Fortsätt läsa ”Per T. Ohlssons önsketänkande”

DN:s ledare och tonläget i debatten

Jag tycker litet synd om ledarskribenter. De tycks aldrig kunna erkänna att de skrivit något som var mindre lyckat. Kanske har de inte förstått. Eller så har de det, och försöker inte låtsas om det. I värsta fall försöker de trampa vidare i klaveret. Illa vilket som.

Jag skrev tidigare om det usla resonemanget i Dagens Nyheters ledare 13 juni 2016. I ledaren av 18 juni kan vi läsa:

Nattklubbsskytten i Florida skördade ett 50-tal offer innan han själv träffades av polisens kulor. Också ett terrordåd, av allt att döma, men en del av omständigheterna och motiven är fortfarande suddiga.

Betrakta dessa ord: ”av allt att döma”. Vad menar DN:s ledarskribent? Att det kanske finns rimliga tvivel om det? Finns det någon anledning att betvivla Barack Obamas uttalande om detta? Jag försöker komma på någon rimlig tanke med ledarskribentens kvalificerande bisats, men jag misslyckas helt. Kanske är jag dum.

Och detta med ”suddiga”? Finns det någon enda omständighet som pekar på något annat motiv än böghat sprunget ur, eller förstärkt av, islamism och möjligen självhat?
Fortsätt läsa ”DN:s ledare och tonläget i debatten”

Kan liberaler förstå sverigedemokrater?

Ska politiker försöka förstå de människor man vill ha som väljare?

Svaret på denna fråga borde självklart vara ”ja”, eller hur? Men ibland undrar jag. Med tanke på det sätt som många liberaler och andra politiker argumenterar, så kan man tvivla på om de verkligen på allvar har funderat på hur dagens sverigedemokratiska sympatisörer tänker. Och om de inte har gjort det, hur ska de då kunna vinna tillbaka dessa väljare?

Visserligen kan man följa den gamle folkpartistiske politikern Hadar Cars i dennes berömda utbrott på ett torgmöte på 1980-talet mot en envist tjatande invandringskritisk person: ”Folkpartiet vill inte ha din röst!” Det är en fullt rimlig hållning. Det finns ingen skyldighet för ett parti att fjäska för alla väljare.

Men det kanske finns några väljare bland de ungefär 18% som idag ämnar rösta på Sverigedemokraterna som Liberalerna eller andra vill vinna tillbaka? Då måste man ha en förståelse för hur dessa väljare resonerar.
Fortsätt läsa ”Kan liberaler förstå sverigedemokrater?”

Nationalstaten som allmänning: En extremistisk invandringspolitik.

I skuggan av det pågående dramat med Syriens flyktingkatastrof händer märkliga saker i den svenska debatten. Vissa ståndpunkter som förut ansetts självklara blir plötsligt suspekta, medan andra går från tokstollevarning till hög moral. Så vad gäller? Vilken ståndpunkt är moralisk?

Jag tänker här argumentera för vad som tycks ha blivit en extremistisk ståndpunkt, nämligen en reglerad, om än generös, invandringspolitik. Mitt argument är att den moderna välfärdsstaten är att likna vid en allmänning som måste skyddas för att vara hållbar.
Fortsätt läsa ”Nationalstaten som allmänning: En extremistisk invandringspolitik.”

Ola Larsmo om liberalismen och Sverigedemokraterna: rätt men fel

Ola Larsmo skriver bra om liberalismen och Sverigedemokraterna i Dagens Nyheter 18 augusti 2015. Men det räcker tyvärr inte. Hans slutsats är misslyckad.

Larsmo har fått bättre ordning på tänkandet sedan inlägget 4 dec 2014 om SD och budgetkrisen i riksdagen (se min kommentar här). Det kan bero på att han den här gången lutar sig mot en utmärkt ledare skriven av Håkan Holmberg 15 aug 2015 i UNT.
Fortsätt läsa ”Ola Larsmo om liberalismen och Sverigedemokraterna: rätt men fel”

Reformpolitik: död eller fel fokus?

Marie Demker, statsvetare i Göteborg, har skrivit ett blogginlägg 1 mars 2015 med titeln ”Är tiden för politiska reformer för alltid förbi?”. Hennes analys illustrerar bland annat hur ingrodd föreställningen om socialdemokratins primat i svensk politik är. Hon skriver:

När Alliansregeringen tillträdde 2006 använde den sin första tid till flera politiska förändringar men det är svårt att kalla dem ”reformer”. Möjligen kan RUT-avdraget kvalificera sig som reform. En reform är en omfattande förändring som berör breda samhällslager, som föregåtts av utredningar och analyser och syftar till att förbättra välståndet för medborgarna i allmänhet. Typiska exempel på reformer är åttatimmarsdag, ATP-systemet, barnbidrag, föräldraledighet och kanske även maxtaxan.

Låt oss bortse från att Demker av någon anledning glömmer Alliansens största reform, jobbskatteavdragen, som rent faktiskt uppfyller den Demkerska definitionen av ”reform”. Bortse också från att maxtaxan, såvitt jag kommer ihåg, knappast föregicks av några utredningar eller analyser, utan var ett plötsligt framkastat inslag i Göran Perssons valrörelse 1998.

Demker definierar begreppet ”reform” på ett sådant sätt att det i stort sett omfattar endast klassisk socialdemokratisk skattehöjande politik. Därav drar hon slutsatsen att endast en stark socialdemokrati kan föra reformpolitik. Så ser ett cirkelbevis ut.
Fortsätt läsa ”Reformpolitik: död eller fel fokus?”

Jodå, Sverigedemokraterna är nyfascister

Veckans diskussionsämne är givet: Är Sverigedemokraterna att betrakta som nyfascister eller inte? Låt mig granska några av argumenten och ståndpunkterna.

Ett första påpekande: Etiketten ifråga är ”nyfascism”. Inte ”fascism”. Ingen har hävdat att SD är en fotostatkopia av den italienska 1930-talsrörelsen. Med beteckningen ”nyfascism” menas att det finns tillräcklig grund för att påstå att SD:s tänkande ingår i samma tradition som Mussolinis fascism, eller för den delen Hitlers nationalsocialism. Det handlar om tankelinjer, inte förekomst av olika yttre attribut.
Fortsätt läsa ”Jodå, Sverigedemokraterna är nyfascister”

Ola Larsmos ansvar

Det finns två perspektiv på händelserna kring budgetomröstningen och Stefan Löfvens proklamation att han så småningom ämnar utlysa nyval.

Det ena handlar om det politiska spelet mellan de dominerande aktörerna, och vilka konflikter och avsikter som ligger bakom det.

Det andra handlar om vilka konflikter som är de ideologiskt och filosofiskt djupare, som handlar om var samhällsdebattens stora sprickor i en slags politisk-geologisk mening ligger.

Om man blandar samman dessa perspektiv riskerar man tankegegga. Som intellektuella alltför ofta gör. Ola Larsmos artikel i Dagens Nyheter 4 dec 2014 är ett talande exempel.
Fortsätt läsa ”Ola Larsmos ansvar”

Så ser den moderna nazismen ut

Sverigedemokraternas ungdomsförbund, SDU, har lagt upp en video på YouTube som illusterar hur modern nazism ser ut:

Estetiken bygger på svartvitt fotografi, med bistra, viljestarka, fräscht nyfriserade ungdomar som varnar för samhällets förfall. Inga småbarn som dansar på en sommaräng här inte. Om du någon gång har funderat på hur en eventuell framtida fascistisk totalitär diktaturs ledare och administratörer ser ut, så kan denna video ge några ledtrådar.

Personerna, som är ledande SDU-företrädare, läser upp en text på omväxlande engelska, svenska. franska, ryska, tyska, spanska, finska och isländska. Extremhögern försöker bygga en nationalisternas international, från Vladivostok till Lissabon. Det kan man göra sig lustig över. Men det är inte en adekvat reaktion. Det är bättre att se sanningen i vitögat.

Den totalitära reaktionära extremhögern måste granskas och bekämpas, dess ideal jämföras med de blodsindränkta ödemarker och ruiner som är dess praktik. Dess fräcka anspråk på att företräda den europeiska civilisationen brändes slutgiltigt till aska i en bombkrater i Berlin 30 april 1945. Aska ska den förbli.

Här är videons budskap på engelska:

This is a salute from the Swedish youth to our European brothers and sisters. [engelska]

Europe belongs to us. [svenska, franska, tyska]

Europe has given birth to strong and free nations with rich and thriving cultures. [spanska]

We have always held our heads up high and been proud of our heritage and history. [ryska]

In just the last few decades this has all changed. [svenska]

The free nations of Europe are being enslaved by the EU. [finska]

The politicians are giving away our sovereignty to bureaucrats in Brussels. [tyska]

An insane experiment with multiculturalism and mass integration is tearing apart our previously united nations. [isländska]

Europe is bleeding. [engelska]

We have had enough. [ryska, finska, svenska]

We are the generation who refuses to be silenced. [spanska]

We are the generation who loves the nation and who will always defend it. [franska]

Join us in the fight to regain our freedom. [tyska]

Against the European Union. [engelska]

For a Europe of nations. [isländska]

And for the freedom of all peoples. [svenska]

Stockholm 2014.

Europe belongs to us.

Sverigedemokratisk Ungdom.

Uppdatering (samma dag):

Det visar sig att SDU:s video har en förlaga. Ungefär ett år tidigare publicerade den franska Front national:s ungdomsorganisation denna video:

En skillnad kan noteras: Den så kallade identitära politiken lyfts fram mer explicit än i den SDU-videon. Men det betyder inte att den saknas hos SDU. Det är implicit dels i användandet av olika språk, dels i frasen ”for the freedom of all peoples”. Begreppet har – än så länge – inte någon för SDU användbar resonans i svensk politisk debatt.